virrhuvet

Eftersom jag gillar att plugga pedagogik och de tankarna som triggas igång i mitt huvud på grund av det, så kan jag inte låta bli att lägga ut min tenta, kanske den sätter tankar i andras huvuden med. Artiklarna vi hade är intressanta, speciellt den som handlar om barn i risk för våld i hemmet och hur vi vuxna vill stå för barnens rättigheter, men när det väl kommer till en sån situation är det vanligt att många väljer att titta bort. Man kanske inte medvetet gör det valet, men utifrån barnet situation blir det så.

Uppgift 1: Pedagogikens historia
Eftersom pedagogik ämnet inom akademin är så mycket bredare än vad man i vardagsspråket tänker sig att det är, så följer dess historia samhälls och samhällsvetenskapernas utveckling långt tillbaka. Man kan säga att detta ämne är en övergripande benämning på en hel del olika studier och teorier som alla i grunden uppmärksammar påverkan och förändringsprocesser. Det innebär att dessa processer går att studera i de flesta omgivningar, inriktningar, föreningar, arbeten, utvecklingar och så vidare(Nilsson, 2005).

 I början av pedagogikämnets historia ingick det som ett område inom andra ämnen och fram till 1700–talet var det en del av filosofin och teologin. Det var inte förrän i slutet av 1700-talet som pedagogiken började formas till ett eget vetenskapligt ämne (HSV, 2005). Vid 1900- talets början var det psykologin och den positivistiska synen som hade en övergripande påverkan på pedagogiken, detta innebar att man utgick från mätbarhet, lagenbundenhet, statistik, experiment och så vidare. Det var viktigt att kunna mäta begåvning med prover och experimentera fram forskning angående inlärning och beteenden(Englund, 2004). Kring 1950 och 1960 talet började sociologin påverka pedagogiken, tanken var att stödja upp psykologin med likartade kvantitativa metoder, fast på social nivå. Grundskolereformen tog fart och man var intresserad av hur utbildning påverkade individer och samhälle framåt. Pedagogiken delade sig mer och mer från psykologin och på 1970–talet kom kvalitativ metod, där man berörde hermeneutiken, etnografin, etnometodologi, att få allt större betydelse. Genom att använda sig av kvalitativ metod kunde man omringa mer kunskap som inte gick att nå utifrån kvantitativ metod. Under denna tid förändrades även sociologin genom att provoceras av ett sociologiskt konfliktperspektiv som påverkade pedagogiken och kvalitativ metod. De traditionella sätten där konsensus hade övertaget betraktades som hämmande, de saknade samhällsperspektiv och då menade man även psykologins påverkan på pedagogiken. Detta gav nya sätt att se och bedriva forskning(Englund, 2004).

 På 1980 - talet influerades pedagogiken av didaktik, med fokus på lärande och hur lärande organiseras, som innebar två traditioner; fenomenografi och läroplansteori.(HSV, 2005). Ett närmande till filosofin började åter igen upptas och på 90-talet fick de kvalitativa metoderna allt större och större betydelse för pedagogiken. Något som är utmärkande för pedagogikämnet i 90-talets tid är fokuseringen på språket och den kommunikativa vändningen(Englund, 2005), vilket medförde att ämnet utvecklades till att bli ännu bredare. Det är dock skillnad mellan Sveriges betydelse för pedagogik och grannländernas där didaktiken har en central punkt(HSV, 2005).

Diskussion
I artikeln om hur vidare SALSA är tillräckligt pålitlig för skoljämförelser(Hansen & Lander, 2009) anser man att måtten är för snäva och att de skulle behöva kompletteras upp med mer fokus på elevernas sociala bakgrunds faktorer, så som kulturellt kapital. Man önskar även en modell över hur elevernas intresse för att studera ser ut och hur deras självförtroende i att prestera är(Hansen & Lander, 2009). Jag tycker mig kunna koppla detta till sociologins påverkan av pedagogiken på 1960-talet och 1970-talet. Då pedagogiken förändrades från att ha varit styrd av psykologins positivistiska syn och kvantitativa metod till att få ett mer socialt perspektiv och öppnas för den kvalitativa metoden(Englund, 2005). Genom att utgå från sociologins mer sociala fokus inom pedagogiken kan man omringa fler faktorer till varför vissa skolors resultat är sämre än andra och på så vis kunna få mer trovärdiga svar angående vilka skolor som anses vara av bra kvalité. Även sociologins utveckling då konfliktperspektivet utmanade den traditionella utbildningssociologin på 1970-talet som gjorde att den kvalitativa metoden klev fram ännu mer än tidigare (Englund, 2005) kan kopplas till hur man genom SALSA ändå har mått på social bakgrund men att de skulle kunna utökas med fler kvalitativa enkätfrågor som stödjer upp trovärdigheten i slutresultatet.

Artikeln skolan, familjerätten och barnen(Bruno, 2011) vill synligöra problematiken som uppstår i skolor, förskola och hur de agerar när barn anses vara i risk för våld i hemmet och i familjerättsliga tvister. Genom en kvalitativ metod där intervjuer med personal från olika poster, skolor och län ägde rum, fokuserade man på hur de själva ansåg vara det bästa sättet att agera i en situation där risk för våld mot det utsatta barnet fanns, exempelvis i samband med hämtning av barnet. Bruno använde sig av två perspektiv när hon analyserade intervjuerna, fostranperspektivet som innebär fokus på att uppfostra barnet och till viss del även föräldrarna genom att överföra exempelvis kunskap, normer, beteenden och barnrättsperspektivet som utgår ifrån barnens rättigheter där omsorg och delaktighet ingår, exempelvis att slippa våld. Eftersom människans förmåga att lära är den dominerande utgångspunkten i all pedagogik fokuserar man på allt som kan tänkas påverka detta så som omgivning, förutsättningar, uppväxt, aktiviteter, förlopp, reslutat och så vidare (HSV, 2005). Skolan, familjerätten och barnen(Bruno, 2011) går att koppla till forskningsinriktningen Values and Social Justice in Societies (www.pedag.umu.se/forskning/vass/) som finns inom pedagogiska institutionen på Umeå universitet. Där fokuserar man på värdefrågor och social rättvisa, hur de uppkommer, förändrar sig, hålls fast vid i olika sociala situationer och förhållanden inom fostran och utbildning. Enligt artikeln Skolan, familjerätten och barnen(Bruno, 2011) verkade de flesta i personalen vilja utgå ifrån barnrättsperspektivet. Men när en situation med risk för våld mot det utsatta barnet väl uppstod, exempelvis vid hämtning på skola eller förskola, utgick man oftast från fostranperspektivet för att lugna situationen utan tanke på vad det kunde innebära för barnet i fråga. Barnets rättighet att slippa våld är en social rättighet som borde hållas fast vid, fast i verkligheten fungerar det inte alltid beroende på olika sociala situationer och förhållanden inom fostran och utbildning.

Uppgift 2: begrepp och traditioner
Positivismens tradition har en önskan att komma så nära säker kunskap som möjligt genom mätbarhet, erfarenheter, regelbundenhet och objektivism. Man har en kunskapssyn som är strängt empiristisk och menar på att verkligheten består av lagbundenheter(Sohlberg & Sohlberg, 2009). Fast det visat sig vara näst intill omöjligt att uppnå en kunskap som är komplett och entydig i verkligheten så har positivismens strävan efter det påverkat den moderna vetenskapliga utvecklingen starkt genom alla tider. Idag har positivismen en vidare uppfattning där man talar om logisk positivism, logisk empirism och använder sig av metoder som är kvantitativa med ett förhållningsätt som ska vara objektivt, oberoende och fördomsfritt(Sohlberg & Sohlberg, 2009).

Postpositivismen utvecklades för att öppna upp positivismens stränga förhållningssätt och ge mer utrymme att använda metoder som både kan vara kvantitativa och kvalitativa(Sohlberg & Sohlberg, 2009). Postpositivismen är en svår benämning eftersom det sällan är forskare som utger sig för vara postpositivister. Begreppet har en världssyn som inte är lika starkt materialistiskt som positivismen men med en liknande utgångspunkt, där grunden för kunskap är erfarenheter och förnuftet. Objektivitet är viktigt, men man har förståelse för att det inte är fullständigt uppnåeligt, däremot söker man efter kausalitet, mer generella samband med viss likhet till positivismens syn på att verkligheten består av lagbundenheter(Sohlberg & Sohlberg, 2009).

Konstruktivismen fokuserar på hur något skapas, vem som skapar det och vad det är som skapas(Sohlberg & Sohlberg, 2009). Denna tradition är bred och kan ha utgångspunkt från olika ontologier och epistemologier, den vanligaste är den idealistiska konstruktivismen. Man anser att en ensam individ inte kan skapa sociala konstruktioner utan att det alltid sker i sociala sammanhang och i samspel med omvärlden. Genom de omgivningar, människor, erfarenheter, upplevelser och situationer vi kommer i kontakt med så skapar vi förståelse, normer, kunskap, beteenden och så vidare. Konstruktionen kan alltså uppkomma från socialisationsprocesser, där vi lärs in i olika mönster. Konstruktioner används även inom all forskning där de består av olika teorier och begrepp(Sohlberg & Sohlberg, 2009).

Diskussion
Jag har valt att koppla artikeln Vem vill dansa SALSA(Hansen & Lander, 2009) till både positivismen och postpositivismen. Jag tänker mig att skolverkets webbtjänst SALSA i sig utgår ifrån en positivistisk syn genom att använda sig av kvantitativ metod (multipel regressionsanalys) för att kunna mäta, genrealisera och kartlägga regelbundenheter med enkätfrågor och statistik så man kan få fram reslutat om skolornas kvalité. Till viss del har SALSA med social bakgrund, men enligt Vem vill dansa SALSA(Hansen & Lander, 2009) är det inte tillräckligt, vilket studien då vill komplettera med kvalitativ metod(strukturell ekvationsmodellering). Detta går att koppla till postpositivsmen och dess historiska utveckling för att mjuka upp positivismens stränga syn gentemot kvalitativ metod(Sohlberg & Sohlberg, 2009). Enligt Vem vill dansa SALSA(Hansen & Lander, 2009) så ger deras kompletterande enkäter en ”individuell variation dess rättmätiga utrymme” vilket i slutändan nog skulle ge ännu säkrare resultat angående skolornas kvalité.

Skolan, familjerätten och barnen(Bruno, 2011) har jag valt att koppla till konstruktivismen då Bruno(2011) bland annat fokuserade på hur barnen konstruerades i intervjuerna med utgångspunkt från fostranperspektivet och barnrättsperspektivet. När Barnet gavs en placering som kompetent subjekt, där dess vilja fördes fram, ansågs som viktigt i vad som pågick och inte betraktades att vara påverkat av andra vuxna så konstruerades det utifrån ett barnrättsperspektiv med olika kodningar mot antingen omsorg eller delaktighet(Bruno, 2011). När istället de vuxnas viljor och ageranden stod i fokus trots att situationen i första hand rörde barnet och barnet kanske inte ens kom på tal, det avvisas eller gavs en biroll placerades barnet som inkompetent subjekt och konstruerades utifrån fostranperspektivet(Bruno, 2011). Världssynen för barnen i utsatta lägen borde konstrueras konstigt, då vi vuxna anser att barn har rättigheter, men när situationer väl dyker upp agerar vi som att de kanske ändå inte har det. Konstruktivismen går även att koppla till själva forskningens uppbyggnad i sig, då den är konstruerad med teorier och begrepp(Sohlberg & Sohlberg, 2009).



Referenslista


Bruno, L. (2011). Skolan, familjerätten och barnen. Utbildning och Demokrati, 20, (2), 73-92.

Englund, T. (2004). Nya tendenser inom pedagogikdiciplinen under de tre senaste decennierna. Pedagogisk forskning i Sverige, 9, (1), 37-49.

Forsknings inriktning på Umeå universitet (2012). Values and Social Justice in Societies. Tillgänglig: www.pedag.umu.se/forskning/vass/ [2012-03-27]

Hansen, M. & Lander, R. (2009). Om statens verktyg för skoljämförelser Vem vill dansa SALSA? Pedagogisk forskning i Sverige, 14, (1), 1-21.

Högskoleverket. 2005:19. Utvärdering av grund- och forskar- utbildning inom ämnesområderna pedagogik, didaktik och pedagogiskt arbete vid svenska universitet och högskolor. Stockholm: Högskoleverket.

Nilsson, P. (2005). Vad är pedagogik? Några tankar om pedagogikämnet i ett jämförande perspektiv. Umeå: Umeå universitet, pedagogiska institutionen.

Sohlberg, P & Sohlberg, B.M. (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod (2 uppl.). Malmö: Liber AB

 
Kramis och kärlek!

Satte upp denna lapp i dag på kylskåpet, fick tipset av en vän som gjort så. Tänkte att min önskan kanske går i uppfyllelse då. Så som min situation sett ut/är och i vilket skick jag varit/är, så är det banne mig ett under att klara en tenta mitt uppe i allt. Och om jag gör det ska jag för tusans bullar njuta från tånaglarna och ut i mina slitiga korvar på skalle knoppen.

Jag ska banne mig ut i skogen å skrika för allt vad jag är värd då, tror jag både kommer skrika av glädje och för all jäkla ilska, svek osv som fastnat i mig den senaste tiden. Jag har svikit mig själv mest, så därför behöver jag och min kropp få ut lite skit... eller mycket skit.

Sen om jag inte klarar tentan får jag väl ligga å grina i fosterställning ett tag, för att senare resa mig upp å gå vidare.

Kram och kärlek!